Aderton akademiska dikter

Hatthyllan

På hatthyllan
utanför Svenska Akademin
ligger doktorshattar, toppluvor och kepsar huller om buller

Det är oftast tyst
Någon gång hörs ett gnissel av arton gafflar
mot all smakfull matporslin
Emellanåt ett sorl från Akademin

En dörr slås upp
Luften gungar till
som en ädel aladåb
I vinddraget på hatthyllan
lyfter en basker
märkt "Evert Taube"

En röst berättar
om en långväga poet
som valts ut av Akademin

Efter ett snillrikt val
töms hatthyllan på doktorshattarna
toppluvorna
och kepsarna
För finkulturen gäller ännu klockslagen
sju
och
nio

Kvar på hatthyllan ligger ett kvarglömt exemplar av
"Mio, min Mio"